Saker jag oroar mig för

Jag är en mästare på att oroa mig. Inte bara för saker som faktiskt kan hända eller kommer att hända utan även för saker som kanske kan komma att hända om något annat händer pga att jag gör något. Jag kan oroa mig för vad mina handlingar får för konsekvenser sisådär en 11 steg framåt i händelsekedjan. Om jag har en riktigt bra orosdag vill säga.

Just nu oroar jag mig för:

• Att jag inte kommer att få bra resultat på provet nästa tisdag
• Att jag kommer få ett alldeles för bra resultat på provet på tisdag
• Att jag kommer göra bra ifrån mig på provet men sumpa hela kursen
• Att jag skrev IG på provet igår
• Att jag skrev MVG på provet igår (inte stor chans, men tänk pressen om det har hänt)
• Att jag inte kommer klara av att läsa på 75% i vår
• Att jag inte kommer in på min önskade kurser
• Vad jag ska sysselsätta mig med när höstens kurser är slut och vårens inte har börjat
• Att jag inte ska orka sysselsätta mig när höstens kurser är slut
• Att läkaren imorgon kommer säga att det är något allvarligt fel på mig
• Att läkaren kommer säga att det inte är något fel alls på mig
• Att svullnaderna ska gå ner så att det inte syns något imorgon när jag träffar doktorn
• Att svullnaderna ska gå upp så att jag inte kan använda handen ordentligt
• Att jag inte kommer in på utbildningen jag ska söka om ett år
• Att jag inte klarar av utbildningen
• Att jag inte klarar av jobbet utbildningen ska leda till
• Att jag inte får något jobb när utbildningen är färdig

Och ungefär tusen andra saker. Som tur är så är jag gift med en man som inte oroar sig så mycket. Och som beordrar mig att inte oroa mig. Jag jobbar på det

Det ska tydligen passera en jättestor klump alldeles nära jordklotet. De påstår att det inte är någon fara, men är det inte bäst att vi oroar oss lite över jordens undergång iaf? Jag menar, jag är ju bara halvvägs genom mina kurser...