Har jag svikit mina principer?

Jag har gett efter nu. Trots att jag sagt att det inte skulle hända. Trots att jag hävdat att mitt sociala behov tillgodoses irl och att jag har ett liv utanför nätet så har jag nu gjort det. Skaffat facebook konto. 100 år efter alla andra som barndomsvännen sa när jag la till henne. Men jag ska inte leva hela mitt liv där, jag ska fortsätta vara trevlig på riktigt (jag försöker ju iaf). Funderar bara på om jag är lika lättpåverkad i andra lägen också....

Jag lever ännu

Har varit lite fullt upp ett tag nu. Tack vare mina övningar i prokastrinering fick jag utöka mina expriment till att undersöka om man kan skriva en vetenskaplig rapport på fem dagar. Svaret på den frågan är att det säkert finns folk som kan det, men jag är inte en av dem.... nytt försök, bli färdig torsdag. Har i alla fall källorna klara för mig nu och ska bara skriva ihop det. Alltid något. Imorgon är det dags för andra nationella provet i engelska och prov på sista kapitlet i matteboken, sen återstår bara repetition inför de nationella proven i matte och så är terminen slut.... Tiden har gått så himla fort! Känns som jag precis började och nu är det snart juni. Inte klokt. Och med tanke på hur ofta jag har bloggat det senaste så lär det väl vara då vi hörs nästa gång. Ha det gott så länge!

Livet i ett nötskal

Idag började jag dagen med terminens sista (?) svenskaprov. Sen satte jag mig vid skolans dåliga datorer för att jobba med de återstående svenska och engelskauppgifterna. Bara för att upptäcka att jag glömt alla mina källor och anteckningar hemma. Det enda jag har med mig är böcker till eftermiddagens matte. Nu har jag pluggat matte i en dryg timme. Jag som inte ens låg efter. Men är det inte så med livet, att det man minst behöver lägga energi på är det man råkar lägga fokus på? Jag ska iaf flytta över mitt fokus på att äta lite och sedan, eftersom maken var gullig nog att komma med mina böcker, försöka inta en dator och skicka in mina engelskaarbeten.

Skatteverkets likheter med SJ

Idag blev det chock på skatteverket. Deklarationerna skulle ju in. I år igen. Och (nästan) alla människor väntade till sista dagen. I år igen. Känns lite som Sj varje år. "Nej men oj, blev det snö. Så konstigt. Synd, nu funkar ju inte våra tåg. I år igen."

Idag funderar jag på om alla statliga enheter fungerar likadant eller om det bara är de största. Som bli överaskade av ett årligt återkommande fenomen som gör att allting bara slutar fungera.

Nåsta gång, mina vänner, kan nu ju försöka komma ihåg att saker som brukar hända varje år med säkerhet inträffar även detta året. Som att det blir vinter. Eller att (nästan) alla deklarerar sista dagen.

Själv deklarerade jag i förrgår. Och får tillbaka på skatten. Boka klipptid kanske?