Skåneturen

Som utlovat kommer här en liten redogörelse för min och makens tur till söderhavet, eller jag menar Skåne. Men om man skulle jämföra vädret så kändes det nästan som att komma till ett annat land. Här har vi gått och hukat i vinden och frusit hela våren, och när vi kommer ner till mormor möts vi av strålande solsken och sommarvärme. Kunde varit sämre...

Vi kommer ner till käraste mormor på torsdag eftermiddag och upptäcker att det var massor som pågick i Ängelholm den helgen. Bla hade de Ängelholmsgillet där de firar Ängelholms historia. Detta som en upptakt till att Ängelholm fyller 500 år som stad 2016. Så på fredag promenerade vi ner på torget och såg när kung Kristian II lämnade över stadsbrevet till Ängelholmarna.

 Bättre bild än så här fick jag inte till. Han kom iofs närmare mig sen, men hade ryggen åt mig och jag tordes inte be honom vända sig om. Om Stockholmsincidentet ska tolkas närmare så tror jag att det kan innebära att han inte är så förtjust i svenskar, och min klingande dialekt avslöjar inte direkt min identitet som utflyttad skåning. Så blir det när föräldrarna flyttar när man är liten...

Efter den stora händelsen var det dags för gycklare att roa publiken, och döm om min och makens förvåning när samma herre som vi såg för två veckor sedan i Eskilstuna dyker upp på scenen. Vad är oddsen för det? Vi tittade en stund, men eftersom de var omickade så hörde vi inte så mycket så till slut tröttnade vi och promenerade tillbaks till mormor för att ordna en fikakorg. Vi skulle nämligen åka till Klippan och kyrkogården för att titta till morfars grav. Mormor har ju ingen bil längre och kommer inte dit så ofta, och jag är egentligen bara där de gånger vi är hos mormor. Efter lite pyssel på graven (som var så välskött så, mostern kan minsann hon) åkte vi vidare till Hembygdsparken och satte oss för lite kaffepaus. Där växte den här otroligt vackra blomman som vi inte vet vad den heter. En botaniker i närheten?

Vad heter jag?

Passade på att ta en tur inom kusinen med familj på hemvägen och fick äntligen träffa tvillingarna. Både de och storasystern har blivit så otroligt stora så det är knappt sant. Har inte sett storasyster på två år, så det var verkligen trevligt. De premiärbadade i lilla barnpoolen och det var så roligt att se deras olika vatten attityder. Den ena som låg raklång i poolen och bara njöt, den andra som glatt kravlade i och ur och däremellan skvätte lite vatten , och den tredje som verkar ha ärvt den frusna genen och helst ville hänga på sin mor. Så söta. Funderade på om man inte skulle fråga kusinen om man kunde få en av de när hon nu har så många, men insåg snabbt att hon verkade väldigt förtjust i alla tre, så jag lät bli.

Lördag innebär en tur till Båstad. Maken hade aldrig varit där, och dessutom upptäckte vi att de hade Pärans dag. Jag som älskar potatis! Kan ju inte bli bättre. Provsmakning och massa gottigt. Insåg dock att jag skött mina översättningsplikter dåligt när maken lite försynt frågade vad päron hade med potatis att göra.... Är minsann inte bara jag som har problem med språket, även om det i mitt fall är västmanländskan som ställer till det.

Det var som alltid väldigt fint i Båstad, men mycket folk och varmt, så vi placerade mormor i skuggan (är man över 80 och har pacemaker får man lov till det) och gick en tur på egen hand. Var ju tvungen att visa hotellet som vi alltid bodde på på våra orkesterresor som min morfar dessutom varit med och renoverat upp någongång på medeltiden. Fick även visa det anrika Peppes bodega som han ju bara hört talas om. Köpte oss var sin vatten och promenerade i godan ro tillbaks till mormor. Snappade även upp en bit av ett samtal och fick reda på att det var iaf 16 grader i vattnet på fredagen. Snart kan kanske tom den här fryslorten fundera på att bada.....

Söndag innebar resa hemåt igen. Det gick otroligt smidigt, tog bara 6 timmar så vi var hemma redan vid nio. Alltid lika skönt att komma hem igen, jag har blivit så otroligt hemmakär de senaste åren.

Måndag åkte vi ner till svärföräldrarna och bjöd på skånsk färskpotatis (var ju tvungen att handla lite i Båstad) och kött som svärfar aka grillmästaren galant lagade till. Lite umgänge och prat och sen hemåtfärd igen.

NU har jag flera tråkiga veckor framför mig. Praktiken har ju tagit slut och innan jag haft möte med min handläggare är det lite svårt att få något nytt att göra. Måste ju hitta en arbetsträningplats som jag kan vara på i ett år och få träna upp min arbetsförmåga. Känns lite tungt när man varit på ett ställe som man trivts så otroligt bra på, men det är väl så att det helst ska finnas något att göra också, och det kan ju bli svårt när det är lågsäsong.

Ska strax iväg till psykopaten nu så måste hitta kläder. Ha det gott så länge!