onsdag 4 juli 2012

Sommarsolstankar

Om lite mer än en vecka åker vi hem till alllra underbaraste bästkusten. Nästa fredag bär det av, och från och med lördag är planen att vi ska spendera en hel vecka i en segelbåt. Vid bryggan, eftersom ingen av oss kan segla, men ändock på bästkusten. Vi kan leka med alla de underbara vännerna, njuta av det underbara vädret, äta massa mat och bara vara. Helt underbart. Jag kan knappt bärga mig. Jag kämpar på med skoluppgifterna så att jag ska kunna ta den veckan ledigt. Eller ja, jag tar såklart med mig boken eftersom jag har prov på fredagen när vi kommer hem. Och jag måste såklart hitta en dator att låna och logga in på minst en gång under veckan för att skolan inte ska räkna mig som inaktiv och anmäla det til CSN. Men annars är jag ledig.

Min fundering är, hur mycket god fisk tror ni jag kan lura i maken att äta under veckan? Han som egentligen är en köttmänniska är inte helt förtjust i mitt fiskälskande, även om han har gått från "jag äter inte fisk" till "jag äter viss fisk". Å andra sidan så är det mycket som han inte äter, men som när han väl har fått smaka på en riktig variant av det, dvs inte skollagad så har han tyckt att det är ganska gott, om inte väldigt gott i vissa fall. Det gäller bara att övertala honom till att testa först. Man skulle ju kunna tro att en karl på över 30 år skulle ha kommit över "äckligt" som man lär sig i skolan, men inte denna. Tydligen har svärföräldrarna slutat med den maten, eller lagat något annat, så fort han har sagt "äckligt" första gången. Känns som ett rätt dåligt sätt att påvisa att mat smakar olika beroende på hur den är tillagad, men vad vet jag. Kanske är det enklast, mest smärtfritt att göra så. Jag har ju faktiskt inga barn, så jag har svårt att uttala mig om saken. Eller rättare, jag har lätt att uttala mig om saken, men väldigt lite som ligger till grund för påståendet, förrutom min egen uppväxt. Jag kan säga vad jag vill, men jag kommer antagligen inse, om jag får egna barn, att det är lätt att säga saker, men svårare att leva efter det. Så brukar det ju vara i livet.

Men iaf. Maken kommer antagligen tycka att räkor är bra en dag, när vi ändå är på bästkusten. Jag kommer antagligen ge efter, trots att jag vet att priserna kommer vara skyhöga, sk turistpriser. Men en dag kan ju inte skada ekonomin alltför mycket. Och det är ju gott med räkor, även om man rätt snabbt tröttnar på att skala dem.

Nog med funderingar om semestern, börja jobba nu Martina! Ok. Ha det gott så höres vi.

Inga kommentarer: