...men det är kanske mitt eget fel. Är inte helt övertygad om att det var helt smart att hoppa på B-kursen några veckor in på terminen samtidigt som jag läser A-kursen. Inte för att jag på något sätt borde ha några svårigheter med det, utan mer eftersom jag inte riktigt är rustad för att klara av den ångest som det här verkar medföra. Det arbetet som jag håller på med och som ska vara inlämnat å söndag är knappt påbörjat vilket medför alldeles för mycket panik för att jag ska klara av det. Den paniska ångesten får min hjärna att låsa sig totalt och allt jag skriver blir lika snabbt raderat, om det överhuvudtaget lyckas lämna mitt huvud utan att trasas sönder på vägen. Har dessutom insett att det konstverk, och därmed den konstnären, som jag har valt inte riktigt fungerar att få reda på information om. Alltså måste jag byta konstnär (och konstverk). Sa jag att tiden börjar ta slut? Nämnde jag det? Nämnde jag också att som rehabilitering är heltidsstudier värdelöst? Och att jag absolut INTE skulle ge mig på det i vår? Men ändå har gjort det? När jag ändå ställer frågor så här kan jag ju tillägga; Sa jag att jag har svår prestationsångest och att jag inte klarar något alls enligt min lilla röst?
Dags att forsätta motarbeta lilla rösten och försöka bevisa att jag kan allt. Speciellt svenska. Även om man kanske inte skulle kunna tro det när man läser mitt internetspråk och bloggskrivande... Tänk rosa tankar och drick kaffe så ordnar det sig nog ska du se Martina....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar